väntan.

Tiden springer iväg. Och jag hinner inte ens med hälften av vad jag vill göra. Inte jättekul. Men ibland får man bara härda ut.
Nyårslöftet till nästa år blir att 2012 SKA bli det bästa året hitintills.  (och det innebär att jag inte ska stressa halvt ihjäl, säga nej och skippa prestationskraven..)

Men än är det inte 2012.

 

 

11.12.20

Hyacinter. Dessa fantastiska växter. Dock är det inte lika fantastiskt när man inser att man suttit i samma rum som en i alldeles för många timmar och inser att det kan vara den som är orsaken till huvudvärken och att man känner sig snurrig.

Dock finns det ganska många fler anledningar/orsaker till huvudvärken.
Men det är en ny dag imorgon. Och då tar jag ledigt på förmiddagen och sliter på eftermiddagen. Det låter väl rimligt?

reklam.

Kan man annat än älska femmans reklam inför twilight ikväll.

Har du tröttat på barnsliga killar, då har vi killen för dig. Han är stark, snabb, romantisk. Han har volvo, glittrande hud, osläckbar törst efter blod.” 

Det är fantastiskt sätt att beskriva drömkillen.. eller?

Jul, jul, strålande jul.

Min mamma tycker att jag har väldigt konstiga och stora önskningar i år.

Bara för att jag önskar mig mer tid (fast jag vill helst ha den innan jul) och en bil.

Vadå konstiga och stora? Jag förstår inte..

 

Det här med jul är både fint och jobbigt.
Till nästa år ska jag försöka påminna mig om att antingen ha lägre ambitioner eller börja tidigare..

Och just det: Glad lucia på er! :)

klappa dig på huvudet!

De senaste dagarna har jag och några av tjejerna som jag pluggar med pratat mycket om ”duktig flicka syndromet”.
Varifrån kommer det? Vilka drabbas?

Jag själv känner att jag lider av det stort. Man ska kunna och klara av allt.

Och jag har funderat mycket på varifrån det kommer? Har mina föräldrar haft för höga krav på mig? Har omvärlden haft för höga krav? Eller är det så att jag bara har uppmuntrats när jag presterat, när jag varit en ”duktig flicka” – och det ena har lett fram till det andra.
Eller vad är det?