söndag

här sitter jag (och min gigantiska finne i pannan) och försöker plugga. det går sådär, jag hittar hela tiden på saker jag ”måste” göra istället!

Som ni ser sitter jag redan i mina träningskläder, okej det kanske inte syns, men det är träningskläder som är på. Passet börjar om en och en halv timme, men det gäller att vara ute i tid (ytterligare en ursäkt för att inte plugga!)

Annars har dagen varit bra. har varit på gudstjänst, försökt strukturera upp de närmaste veckorna. ev åker jag till småland nästa vecka. (Om inte mekaniken bestämmer sig för att vara jätteelak..) och som sagt, försöker plugga. Jag jobbar på att vara duktig imorn. Då ska jag och E träffas och plugga i biblioteket. Det blir säkert bra! :)

Från dåligt till bra.

Igår, torsdag, hade jag en dag som, vi tar det från början var katastrofal. Jag var så irriterad på någon i min närhet (dock har jag ett fantastisk pokerface, så det märktes inte, detta har jag fått bekräftat av en annan som också fanns i min närhet hela dagen!)
Sedan hade vi mekanik och jag fattar fortfarande inget. Då var det riktigt illa, jag höll på att börja gråta på föreläsningen över att allt (det är en överdrift men det känns så) bara gick emot mig och allt var kaos.

Men efter det vände det, vi slutade föreläsningen en halvtimme tidigare mot schemat – bara att tacka och ta emot.

Jag är också konfirmationsledare och igår var det dags för första ”riktiga” lektionen. Tänkte att eftersom jag har en dålig dag så kommer det bli dåligt. MEN det blev faktiskt väldigt bra och jag märkte hur det började vända.

Så efter det drog jag till en klasskompis som hade förfest, väldigt trevligt (mina fördomar om en del har återigen fått sig en käftsmäll och kanske gjort mig till en bättre människa?) efter det gick vi ner i källaren där en annan textilhögskolestudent hade ”svart klubb” aka födelsedagsfest. Jag är sämst på att uppskatta hur många det var där, men det var runt 90 som tackat ja på facebook.. och det var det kanske där. Vem vet?

När festen började ebba ut där drog alla till studenternas paradis. (eh?!) en klubb. Där det fortsatte att dansas (mina kläder var blöta av svett – nu säger det kanske inte så mycket eftersom jag svettas som en… någon som svettas mycket.. men det var röj, kan man sammanfatta det med!) och runt kl ett började jag inse hur trött jag var och att jag ändå hade en presentation att ta mig igenom idag. Så då tackade jag och en annan klasskompis för oss och gick. Vi tog följe hem till henne, för där stod min cykel och pratade och skrattade. Så från katastrofal till väldigt bra!

 

Allt detta är egentligen tack vare ett ”löfte” som jag gav mig själv i slutet på förra året, då sa jag att eftersom jag ofta drar mig undan när jag börjar känna mig nere eller hängig så blir det ofta att jag känner att jag hamnar utanför, därför ska jag tacka ja till så mycket jag kan istället för att njuta av bekvämligheten hemma med ett par mjukis.
Så i jakten på mig själv så har jag kanske tagit ett steg i rätt riktning och kul hade jag!

 

Om du undrar hur det gick på presentationen så, trots att jag inte förberett mig mer än den halvtimmen gruppen träffades innan, så gick det väldigt bra. Vi fick beröm (fast det fick alla) och det var nog ingen som märkte att jag och en annan i gruppen varit ute och dansat halva natten istället för att förbereda presentationen…

Jag och mina listor.

Om jag någonsin skulle skriva en bok om mitt liv, skulle den heta: ”Jag och mina listor”, eller det är vad jag tror den skulle hitta.

För listor är ett kärt återkommande tema på den här sidan & i mitt liv.

Idag har jag avverkat sju punker (av sju!) på min att göra lista. Dock känner jag mig inte klar, utan istället sitter jag och uppdaterar dokument och skriver nya att-göra-listor osv.

Varför kan man fråga sig?
Jo, för trots att jag egentligen tänkt tacka nej, trots att det skrämmer mig mer än jag vågar tro så har jag tackat ja till att  vara lägerchef för ett nyårsläger. Samma som förra året (och året innan dess osv.) Så nu ska lägerchefs uppdragen passas in i mitt schema, föreläsningar och plugg ska få plats och de andra ”uppdragen” som jag redan har tagit på mig.

Hur jag känner inför uppdraget pendlar både från dag till dag, men ibland så ofta som timme till timme.

Men det leder definitivt till fler listor. Så här sitter jag och skriver lista för lista. Men det går bra nu..

Uppdatering om livet

Hosta. Huvudvärk. Sömnlöshet. 

Glömde jag något? Ja, just det, mina vakna timmar den senaste veckan och den här veckan som kommer går typ bara åt till plugg! :)

(men förhoppningsvis är det mesta över på fredag!) 

Jag är på väg nu..

Livet, sällan enkelt och allt för ofta obegripligt.

Men ack vad glad man blir när man kommer hem efter en lång dag i skolan och hittar en blandning av brev/paket på dörrmattan. Att det är från ens mor med ett innehåll man längtat efter gör ju det inte sämre.

Idag brottas jag mycket med tanken ”kan man ge bort något man pysslat, tänk om de (som får det) hatar det, men känner att de ‘måste’ ha det framme”  det kan man tänka på. Vågar man ge bort något då?.. Jag tror att jag kommer fram till att om de hatar det, får det stå för dom och de måste inte ha det framme. Eller? jaja, det ordnar sig..

 

Jeans

Hur otroligt det än låter så har jag inte haft på mig ett par ”riktiga” jeans på över ett och ett halvt år. I alla fall inte längre än en kvart. Oja många jeggings (jeansleggings har det varit) men nu är det andra bullar.
(med riktiga jeans menar jag lite mer tajta, jag har haft på mig (nästan bott i) modellen baggy väldigt mycket men tajta- det har varit tack men nej tack! Men som sagt, nu är det ändring på g!)

De (jeggings eller baggy) jag har är antingen för stora, för små eller trasiga. Så nu ska jag börja använda de där jeansen (av tajtare modell) som hänger i garderoben. Jag lovar att hålla er uppdaterade om hur det går!

Öppet brev till internet

Kära internet!

Blir du rädd för mig om jag pratar alt. skriver om mig själv i tredje form? (Du ska få ett exempel: Idag har Malin försökt att plugga mekanik men det går inte, för att hon förstår inte och tappar lätt i intresse.)
Internet, var ärlig och brutal. Blir du rädd för mig? Eller uppmuntrar du sånt här beteende?

Internet, när jag ändå har dig på tråden så skulle jag vilja ifrågasätta din dragningskraft, här sitter jag och försöker lära mig både ett och annat men vad händer, jo du kommer här med din uppsjö av musik, roliga filmer, viktiga texter och fina kort och där sitter jag som förtrollad. Som om min egna vilja försvann och jag bara måste klicka på ”nästa”.

Internet, nu kanske det är du som får ta skulden för något som egentligen inte är ditt fel. Men jag upplever det som att du sätter fram världens största godisskål och ber mig att öva min självbehärskning. Det känns också som om både du och jag vet var det slutar: jag sitter där med en tom skål och ett illamående.

Internet, är det du eller är det jag som har ett problem?

/Malin

Då & nu.

 

I fredags var mitt liv såhär, redo för avslutningsfest för introveckorna. Och allt var glitter och glatt.
(Vänligen bortse från det gula ansiktet som beror på en lampa som lös mitt i fejjan..)

Nu, känns det mer såhär:

Dvs, här sitter jag och försöker plugga trots att jag knappt fattar hälften, har huvudvärk (som nog beror på tidigare sömnbrist som jag försökte ta igen med att sova elva timmar i natt..), och inte ens kaffe hjälper..

Men mekanik nu kör vi! :)