Det verkar som om jag har klarat av mitt första år som textilingenjörsstudent. Visserligen har resultatet från gårdagens tenta inte blivit känt än (och om jag klarat den eller inte är ett stort ? ), men i övrigt verkar första året ha gått förbi och alla kurser är avklarade.
Det är både skönt och fruktansvärt skrämmande. Att inse att nu har jag avklarat en tredjedel av mina studier. Som alltid är det läskigaste för mig att inse och tänka att om två år sitter jag här, klar ingenjör och ska ställas på arbetsmarknaden. Lilla jag, som inte kan något, ska jag, som inte vet något, få ansvar för stora frågor..
Det är inget jag går och skriker ut, men det där med ansvar, det är bland det läskigaste jag vet.
Att jag har varit lägerchef och ansvarig för ca 280 personer, det ser jag nästan som ett skämt. Vem gav mig det ansvaret? Hur kunde de lita på mig? Jag kan ju inget. (det här är inget man pratar högt om, för det får man inte. och jag är inte ute och fiskar efter kommentarer som ”tryck inte ner dig själv, du kan mycket” – jag vet, men samtidigt så fattar jag inte hur jag, Malin, har hamnat i de situationerna.)
Hur som helst. Sommarlov har jag. Har visserligen några uppgifter kvar, som jag frivilligt tagit på mig, (ska informera nya studenter och träffa rep. från skolverket.) Men annars är jag ledig tills jag börjar jobba – och jag vet inte när det blir. det enda jag vet är att på måndag ska jag på möte på mitt sommarjobb, hoppas att jag får schemat då..
malindarlings 