Känner ni igen känslan av att ha hundra saker att göra men inte kraft att ta tag i något? Maktlösheten och frustrationen som uppstår, i alla fall hos mig.
Idag har jag pluggat, trots smärtor från en annan värld som inte ens pronaxen och alvedon ville ta kål på. Tillhörande illamående. (livet kunde varit bättre), men jag ska ändå säga att min dag har varit okej. Jag har fått lite gjort. Att göra listan betas sakta men säkert av.
Jag har ätit godis. Dricker julmust och lyssnar på julmusik. (eller en lista jag fått av en vän, som kallar den för vintermusik.) Det är okej.
Det är ändå November. Trots att jag inte förstår vart den här hösten har tagit vägen så är jag ändå glad att den börjar gå mot sitt slut. Trots att jag inte njutit av promenader genom stora lövhögar. (jag har dock njutit av cykelturer till och från skolan/biblioteket, dock är blöta löv väldigt hala, så man får ta det försiktigt – det har gått bra, ingen anledningen till oro.) trots att hela oktober känns som en pluggmånad där jag bara varit i skolan, på biblioteket eller djupt försjunken över böckerna hemma.
Det har gått fort, det är nog det jag försöker få fram.
I bilder har delar av mitt plugg sett ut såhär:
Mängen koffein som har intagits denna höst är för stor för att beskrivas.
Men i torsdags skickades två arbeten in. Igår, fredags, presenterades ett arbete för klassen (alla i klassen fick VG (VG är det bästa betyget) på sina redovisningar – vi är en bra klass!
Och nu har jag ”bara” två tentor kvar. Sen ska jag njuta av ledighet.
Jag ska hem till mitt underbara småland. fira min mammas födelsedag, farsdag ska jag också hinna med. Mormor som är relativt nyopererad ska också få ett besök. (hon mår bra & är hemma, så det är bra med henne också!)
Jag ska ta tag i det där med att hålla kontakten, ses och umgås. Istället för nu när jag typ bara hör av mig om jag ”behöver” något, kanske fråga något eller liknande. (om någon tagit illa vid sig att jag inte hör av mig, förlåt, det är fritt fram att vara arg på mig och höra av sig, helst efter tentorna!)
Men nu är det lördagkväll och det jag har planerat är plugg. fast nu ska ni inte tycka synd om mig. Det är självvalt.
malindarlings 